I nästan 9 av 10 fall när kunder kommer in med en trasigt startmotor eller generator till oss, så visar det sig att det inte ens var fel på aggregatet. Felet ligger nämligen oftast i ett dåligt batteri, B+ kabel, jordanslutning, tillslag, laddlampa eller liknande. I de fall som det verkligen är ett fel på aggregatet, så är felorsaken i 9 fall av tio samma som ovanstående…
Så, innan man dömer ut ett aggregat, så kan det vara bra att genomföra en grundlig felsökning.
Nedan följer några punkter som kan hjälpa till att kanske fastställa, eller tom. lösa problemet.
Det vanligaste felet när en startmotor inte fungerar som den skall, är helt enkelt att batteriet håller för låg spänning och inte orkar dra runt startmotorn.
Ett fel som då kan uppstå, är att ankaret bara rör sig en liten bit och blir hängande mitt emellan två magnetfält.
Ett tips som är väldigt vanligt förekommande både i folkmun och på många forum på nätet, är att man kan få liv i en trilskande startmotor genom att slå på den med ett hårt föremål.
Gör man det i detta fall, så kommer förvisso startmotorn kanske att starta vid nästa startförsök, om ankaret har hamnat i rätt läge igen och batteriet fått någon minut på sig att återhämta sig för ytterligare ett startförsök. Men, hade man inte en trasig startmotor innan, så har man det troligtvis nu. Detta beror på att de flesta startmotorer har permanentmagneter limmade på insidan av elmotorhuset, som lätt kan ta skada eller lossna i limningen av slag eller knackningar.
Tyvärr så tror man felaktigt att åtgärden fungerade och att det var ett fel i startmotorn, då man i alla fall löste problemet för stunden.
Så därför är vår rekommendation att man ALDRIG skall slå eller knacka på en startmotor.
Bättre är istället att försöka göra en noggrann felsökning enligt nedan, för att konstatera om det verkligen är i startmotorn som felet ligger, eller någon annanstans.
Observera även att en startmotor får inte köras mer än max 5-10 sekunder åt gången, därefter måste den tillåtas att svalna. Upprepade startförsök kommer att leda till att temperaturen inne i startmotorn blir för hög, med följd att startmotorn brinner upp (en av de vanligaste felorsakerna).
Voltspänningen
• Börja alltid med att mäta batteriets vilospänning. Ett batteri skall hålla 12.7V i vilospänning. Håller batteriet ett lägre eller högre värde finns risk för att batteriet har sulfaterat pga. För lite eller för mycket laddning, eller att batteriet har en kortsluten cell. Även ett batteri som håller 12.7V kan dock vara skadat, så det är ingen garanti för att batteriet är helt friskt, men ger i alla fall en hint om ifall det inte är bra. Se gärna våra fakta och felsökning för batterier nedan. Håller batteriet ett för lågt värde, testa att ladda upp batteriet, alternativt byt batteriet mot ett nytt och se ifall problemet kvarstår.• Kontrollera B+ kabeln. Om B+ kabeln är skadad, ligger och glappar i anslutningarna eller har ärgat, så kan det vara så att det inte kommer fram tillräckligt med ström till startmotorn, även om batteriet håller bra laddning.
I många fall tappar originalkabeln ledningsförmågan med tiden och därför kan det vara bra att komplettera med en extra B+ kabel mellan generatorn och batteriet. Vi har några färdigpressade alternativ som du finner här. Självklart kan vi även pressa kablar enligt egna mått och önskemål på beställning.
• Kontrollmät den faktiska strömtillförseln som verkligen kommer fram till startmotorn. Om batteriet tycks vara friskt vid en första kontrollmätning enligt ovan, eller om kabeln inte släpper fram tillräckligt med ström, så mät på startmotorns plusanslutning hur mycket Voltstyrkan sjunker precis vid startögonblicket. Detta görs förslagsvis lättast om man är två personer, en som aktiverar startmotorn via startnyckeln/startknappen och en som mäter med en voltmeter nere på startmotorn. Precis vid startögonblicket så kommer Voltstyrkan att sjunka en aning. Om den sjunker ner till 11.5V så är det inget fel på strömtillförseln. Är den nere på 11.0V så ligger det på gränsen för vad startmotorn behöver, framförallt om det är kallt. Vid 10.5V finns risk för skador på startmotorn och under 10V så bör egentligen inte startmotorn fungera.
Vår batteritestare 899 BT797 har även en testfunktion för startmotorer som läser av strömmen i startögonblicket och presenterar detta, vilket medför att man kan genomföra detta test även om man är själv.
Funktion
Om batteri och B+ kabeln verkar vara OK, så fortsätt med att kontrollera startmotorns funktion.• Ta en exempelvis en skruvmejsel eller en kabelstump och bygla under ett kort ögonblick B+ anslutningen på startmotorns solenoid (den skruvanslutning som leder till batteriets pluspol) till solenoidens tillslag (den anslutningen som leder till startnyckeln). Om startmotorn startar varje gång som tillslaget får ström, så är det troligtvis inget fel på startmotorn. I detta fall kan det vara så enkelt att kabeln från tändningslåset till solenoiden har tappat ledningsförmåga och inte klarar av att tillföra den strömmen som solenoiden kräver. Detta är ett vanligare fel än vad många tror.
• För att kontrollera om elmotorn fungerar, så bygla solenoidens plusanslutning till solenoidens förbindelseanslutning till elmotorn (oftast den nedre skruvanslutningen där det sitter en kabel eller metallfläta från elmotorn. Denna anslutning kallas ofta felaktigt för ”minusfläta”, vilket inte är sant. Den ger visserligen solenoidens dragspole jord vid startögonblicket, men får ALDRIG kopplas till jord, då detta kommer att medföra kortslutning). Om startmotorn börjar snurra i detta läge och låter hel, så är troligtvis även elmotorn hel. Då det oftast är solenoiden som kastar ut drevet, så bör inte motorn gå igång, men ibland kan det räcka med centrifugalkraften för att även kasta ut drevet och starta motorn.
Om det inte händer något, eller kanske enbart uppstår lite gnistbildning, så är troligtvis elmotorn trasig.
Till en början så kan nämnas att generatorn och batteriet arbetar i ”symbios” och behöver varandra för att inte gå sönder.
Batteriet talar om för generatorn via sitt interna motstånd hur mycket ampere den behöver och generatorn kommer i möjligaste mån (beroende på bland annat motorns varvtal) att försöka tillverka och förmedla dessa ampere till batteriet. Om sedan inte batteriet kan ta emot den efterfrågade amperen (tex. pga sulfaterade eller skadade celler, för klen B+ kabel, eller liknande) så kommer de ampere som blir kvar i generatorn ta vägen någonstans och kommer istället att omvandlas till värme. Värme som i sin tur kan komma att ha sönder exempelvis generatorns lindningar, dioder eller regulator.
Vid felsökning så får aldrig B+ kabel eller jord frånskiljas från generatorn under gång, då detta allvarligt kan skada generatorn.
• Börja alltid med att mäta batteriets vilospänning. Ett batteri skall hålla 12.7V i vilospänning. Håller batteriet ett lägre eller högre värde finns risk för att batteriet har sulfaterat pga. För lite eller för mycket laddning, eller att batteriet har en kortsluten cell. Även ett batteri som håller 12.7V kan dock vara skadat, så det är ingen garanti för att batteriet är helt friskt, men ger i alla fall en hint om ifall det inte är bra. Se gärna våra fakta och felsökning för batterier nedan. Håller batteriet ett för lågt värde, testa att ladda upp batteriet, alternativt byt batteriet mot ett nytt och se ifall problemet kvarstår.
• Kontrollera B+ kabeln. Den vanligaste felorsaken till att en generator går sönder eller laddar för dåligt, är en för klen eller skadad batterikabel. Kontrollmät när generatorn laddar, på B+ och minus på generatorn och jämför med värdet på plus och minus på batteriet. Om värdet på batteriets poler är lägre än på generatorn, så leder inte kabeln den strömmen som den skall.
• Kontrollera så att generatorn har ordentligt med jord.
Brister på någon av ovanstående punkter kan innebära att generatorn inte kan göra sig av med den strömmen som den tillverkar, vilken istället omvandlas till värme, som i sin tur kan komma att skada exempelvis lindningstråden, dioderna och regulatorn. Batteriet i sin tur får inte den laddning den efterfrågar, vilket i längden kan innebära att det slits ut i förtid.
• Kontrollera laddlampans funktion, om generatorn är utrustad med sådan. Om kabeln till lampan exempelvis har ärgat, lossnat, blivit skadad och ligger och jordar eller liknande, så kan detta påverka aktiveringen av generatorns magnetisering. Om generatorn inte vill ladda, testa att bygla B+ till D+ (lampanslutningen på generatorn) under någon sekund när motorn är igång, exempelvis med hjälp utav en kabelstump eller skruvmejsel. Om generatorn börjar ladda, så är det något fel i laddlampans funktion. Det går även att testa att varva upp motorn så att generatorn kommer upp i
ca: 3500 generatorvarv (ej att förväxla med motorvarv), då generatorn självmagnetiseras vid dessa varvtal och automatiskt börjar ladda även utan lampfunktionen.
• För att konstatera ifall dioderna är hela, kan de mätas upp enligt följande:
DIODMÄTNING:
CENTRUM AV ROTORN SKALL HA KONTAKT MED JORD
BÅDA SLÄPRINGARNA SKALL HA KONTAKT MED VARANDRA
SAMTLIGA LINDNINGAR SKALL HA KONTAKT MED VARANDRA
MÄTNING AV PLUSDIODERNA:
SVARTA MÄTDONET PÅ GENERATORNS B+
RÖDA MÄTDONET PÅ GENERATORNS LINDNINGSTRÅD (TRE UTGÅNGAR)
MÄTVÄRDET SKALL VARA LIKADANT PÅ SAMTLIGA TRE UTGÅNGAR.
MÄTNING AV MINUSDIODERNA:
RÖDA MÄTDONET PÅ GENERATORNS JORD
SVARTA MÄTDONET PÅ GENERATORNS LINDNINGSTRÅD (TRE UTGÅNGAR)
MÄTVÄRDET SKALL VARA LIKADANT PÅ SAMTLIGA TRE UTGÅNGAR.
MÄTNING AV FÄLTDIODERNA (OM SÅDANA FINNS):
SVARTA MÄTDONET PÅ GENERATORNS D+ (LAMPA)
RÖDA MÄTDONET PÅ GENERATORNS LINDNINGSTRÅD (TRE UTGÅNGAR)
MÄTVÄRDET SKALL VARA LIKADANT PÅ SAMTLIGA TRE UTGÅNGAR.
Då många tycker att el är svårt att förstå gör vi en jämförelse mellan hur laddning av ett batteri fungerar samt hur det är att blåsa upp en ballong. Blåsa upp en ballong har nästan alla gjort, jämförelsen stämmer bäst överens med ett batteri som står ute i kyla (minusgrader).
Vid kyla kan det ta upp till 10 min innan ett batteri är mottagligt för ström och det är precis som första andetaget du blåser upp ballongen med, det är tungt och ballongen måste mjukas upp innan du kan fylla på med mer luft, nästa andetag är enklare och ballongen växer fort men ju närmare du kommer en maximalt fylld ballong desto svårare blir det att fylla på med luft. Likadant är det med ett batteri, generatorn får jobba hårt i början för att ”väcka” liv i batteriet och sedan laddar den batteriet tills det börjar bli färdigladdat, de sista amperen är de svåraste.
Men varför blir det inte fulladdat av generatorn, även om de sista amperen är svåra? Åter till ballongen, vad händer om du har hål i den samtidigt som du blåser upp den? Precis, den kommer inte bli fylld till 100%. Gör vi då liknelsen på en generator som laddar så finns det alltid något i ett fordon/båt som förbrukar ström, motorelektronik, instrumentering, belysning, radio, kylskåp mm.
När generatorn jobbar förbrukar nästan alla motorer ström, om inte motorn gör det finns det oftast något annat, instrumentbelysning, halvljus, kylskåp, radio mm.
Om du samtidigt tänker att du har hål i ballongen så kommer du aldrig kunna fylla den till 100 %. För att få ballongen helt fylld med luft måste du täppa igen alla hål, även om det är jobbigt att fylla på med den sista luften så blir det möjligt.
Detta gäller precis på samma sätt med batteriet, när du slutar förbruka ström, vrider av huvudströmbrytaren och kopplar på din solcell eller batteriladdare så kommer batteriet kunna ta emot de sista amperen.
Batterier är en färskvara och dess livslängd bestäms mycket utifrån vilken vård de får. För att bibehålla en lång livslängd så skall man se till att alltid ha ordentliga kablar och anslutningar mellan batteri och generator samt se till att underhållsladda batteriet med jämna mellanrum, dock ej längre än 36 timmar om inte laddaren har Storage- eller float-läge..
Om batteriet börjar uppvisa försämrad effekt, kan det bero på följande felkällor:
Gammalt batteri
Om batteriet börjar bli svagt eller få dålig kapacitet bör man först kolla hur gammalt batteriet är. Blyackumulatorer blir sämre med tiden och måste till slut bytas ut. Med all teknik i dagens bilar är det inte ovanligt att livslängden är så kort som tre.
Ojämna celler
Ett batteri kan ha ojämna celler. När ett batteri har ojämna celler bestäms batteriets kapacitet av den sämsta cellen.
Kortslutna celler
Cellerna i ett batteri kan kortslutas. Det kan bero på genomslag i separator eller att slamrummet fyllts. Batteriet får då lägre tomgångsspänning. Slam i batteriet upptäcks genom att syran färgas brun, ett sådant batteri bör bytas.
Sulfaterat batteri
Om batteriet står oladdat en längre tid eller överladdas, så bildas ett lager blysulfat på elektroderna som verkar som en isolator. Detta kallas för en sulfatering och upptäcks genom att batteriet får dålig kapacitet samt att det går mycket fort att ladda batteriet, endast ett par minuter behövs. Problemet är att det går lika fort att ladda ur batteriet igen. Sulfateringen kan hävas genom att man laddar batteriet med låg ström under en längre tid. Bäst är dock att alltid ha batteriet fulladdat för att förhindra att sulfateringen uppstår. Om batteriet sväller, eller om det börjar tränga upp vätgas runt polerna så dessa oxiderar, så rekommenderas det att batteriet byts ut.
Torrt batteri
Ett batteri bör alltid ha syranivån cirka 10 mm över plattorna. Om batteriet saknar elektrolyt över hela plattan förstörs det på kort tid. Att nivån i batteriet sjunker kan bero på för kraftig laddning, sprickor i batteriet eller att vätskan med tiden dunstar bort. Vanligt kranvatten innehåller ämnen som är skadliga för batteriet. För påfyllning skall destillerat (eller avjoniserat) vatten, även kallat batterivatten, användas. Om plattorna sticker upp över syrans nivå under för lång tid kan de få en permanent skada och måste då bytas ut.
Dåliga kablar
Även kablarna kan vara orsaken till att batteriet sakta försämras, ifall batteriet inte erhåller den laddning som generatorn genererar.
Om kablarna har oxiderat så att den har förlorat en del av sin ledningsförmåga, så kommer både batteri och generator att ta skada.
Den laddning som generatorn producerar, men som batteriet inte kan ta emot, kommer att omvandlas till värme i generatorn, vilket i sin tur kan komma att förstöra exempelvis generatorns dioder, regulator, lindning mm.
Även en kabel som ser frisk ut på utsidan, kanske bara har 50% av sin ursprungliga ledningsförmåga kvar, vilket man kanske ser ifall man skalar av en bit av skyddshöljet.
Givetvis gäller det att ha bra kabel på både plus och minussidan, så även jordkabeln till fordonets jordpunkt skall ha samma dimension som pluskabeln.
Hos oss finner du enbart batterier av hög kvalitet. Har du några frågor när du skall köpa batteri till ditt fordon är du välkommen att kontakta oss.
Batteriskötsel
Om du vill att ditt batteri skall få en lång livslängd, är det viktigt att du tar hand om ditt batteri, både när det används eller förvaras.
Tänk därför på detta:
Fukt och smuts bör avlägsnas från batteriet då detta kan leda till krypströmmar på locket vilket ökar risken för självurladdning på batteriet.
Skall du ställa undan ett batteri, exempelvis vinterförvara båtbatteriet, så bör batteriet var fulladdat innan det ställs på förvaring.
Ett oladdat batteri sulfaterar vid längre förvaring och utsätts det dessutom för minusgrader så fryser batteriet sönder.
Ett batteri på förvaring tappar ca:5% av sin kapacitet i månaden och förlorar därför sakta sin effekt med tiden.
Vid längre förvaring utan drift eller användning, bör batteriet laddas upp innan avställning och gärna även med vissa intervaller.
OBS!
Många batteriladdartillverkare anger tyvärr i sin marknadsföring/instruktionsbok att laddaren automatiskt övergår till underhållsladdning när batteriet är fulladdat och att man därför kan låta laddaren sitta ansluten på batteriet över en lång tid.
Detta är tyvärr felaktigt, så tillvida att inte laddaren har ett ”storage” eller ett ”float” läge. En ”vanlig” laddare har nämligen en alltför hög spänning på deras så kallade underhållsladdning, vilket får till följd att batteriet kokar sönder under för lång laddning.
Man bör inte ladda ett batteri med vanlig underhållsladdning i mer än 36 timmar.
Om batteriets spänning understiger 12.4V i vilospänning bör det laddas för att undvika att det sulfaterar och tappar kapacitet.
Se till att använda rätt typ av batteri, beroende på användningsområde.
Ett startbatteri är konstruerat för att ge mycket ström under en kort tid vid startögonblicket, för att därefter direkt laddas upp av generatorn.
Ett startbatteri bör därför ej djupurladdas då detta kan förkorta batteriets livsläng.
Ett förbrukningsbatteri är cyklingståligt och kan djupurladdas på ett helt annat sätt än ett startbatteri, innan det behövs laddas upp på nytt.
Se till så att batteriet är rätt anslutet och inte polvänds.
Ett polvänt batteri i ett fordon kan exempelvis orsaka allvarliga skador på fordonets elsystem och exempelvis förstöra generatorns dioder.
Iakta därför försiktighet när du monterar ett batteri i fordonet.
När du demonterar ett batteri, börja då alltid med att ta bort jordanslutningen. Anledningen till detta är att ifall du råkar komma i kontakt med jord (någon del i motorrummet som har kontakt med jordanslutningen och som leder ström) med verktyget när du lossar pluspolens anslutning, så blir det ingen kortslutning ifall batteriets jordanslutning redan är demonterad.
Vid montering av batteriet, så börjar du istället med att ansluta batteriets pluspol och avsluta med att ansluta minuspolen till jord.
Att ladda upp batteriet med en batteriladdare då och då även ifall det är i drift, förlänger även det batteriets livslängd.