Generatorer – fakta och felsökning

Säkerhet

Det absolut viktigaste när du ska felsöka är säkerheten så du inte skadar dig eller ditt fordon. Så börja alltid med att göra allting i lugn och ro så du får bästa förutsättningar för att göra din felsökning. Man kan lätt bli frustrerad av olika anledningar när det inte fungerar som man önskar. Därför rekommenderar vi att man undviker bruk av våld.

Observera att all felsökning sker på egen risk och ansvar.

Fakta - Vad gör en generator?

En generator omvandlar mekanisk kraft till elektrisk kraft. Detta sker genom att en magnet och en spole sätts i rörelse i förhållande till varandra, vilket skapar ett varierande magnetiskt flöde i spolen. Detta leder till att elektroner sätts i rörelse i spolen, vilket ger upphov till elektrisk ström. Detta fenomen kallas elektromagnetisk induktion. Spolen i en generator kallas för ankare (likströmsgenerator) eller rotor (växelströmsgenerator). Magnetfältet bildas i fältlindningarna (likströmsgenerator) eller i statorlindningarna (växelströmsgenerator) genom att dessa får ström från batteriet.

Fakta - Generatorn och batteriet

Generatorn och batteriet arbetar tillsammans och behöver varandra för att fungera korrekt. Batteriet talar om för generatorn via sitt interna motstånd hur mycket ström den behöver och generatorn kommer i möjligaste mån (beroende på bland annat motorns varvtal) att försöka tillverka och förmedla denna ström till batteriet.

Om batteriet inte kan ta emot den efterfrågade strömmen (t.ex. p.g.a. sulfaterade eller skadade celler, för klen B+ kabel, eller liknande) så kommer den ström som blir kvar i generatorn istället att omvandlas till värme. Den värmen kommer i sin tur eventuellt ha sönder exempelvis generatorns lindningar, dioder eller regulator.

Vid felsökning så får aldrig plus- (B+) eller minuskabeln (B-) frånskiljas från generatorn under gång. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för generatorn.

Bra att ha inför felsökningen:

· Voltmeter - För att mäta mellan batteriets plus (+) och minus (-) och även startmotorn.

· Var gärna två personer, en som kontrollerar volten och en som vrider om tändningen.

· Papper och penna/mobil - för att anteckna vad du får för resultat.

OBS! Vill du veta mer om generatorns vanliga fel, fakta och förklaringar så scrollar du lite längre ner efter ”Hur du gör en felsökning” till ”Fakta - Symptom och vanliga fel”.

Hur du gör en felsökning

Även om du inte är en expert på generatorer, startmotorer eller batterier så kan du göra en grundlig felsökning av generatorn. Har du ett uppenbart problem så kan du börja med att läsa ”Fakta - symptom och vanliga fel”

Spänning (volt)

Felsökning - 1. Mät batteriets vilospänning

Börja alltid med att mäta batteriets vilospänning. Ett batteri skall hålla 12.7V i vilospänning. Håller batteriet ett lägre eller högre värde finns risk för att batteriet har sulfaterat p.g.a. för lite eller för mycket laddning, eller att batteriet har en kortsluten cell. Även ett batteri som håller 12.7V kan dock vara skadat, så det är ingen garanti för att batteriet är helt friskt, men ger i alla fall en hint om ifall det inte är bra. Se gärna våra fakta och felsökning för batterier. Håller batteriet ett för lågt värde, testa att ladda upp batteriet, alternativt byt batteriet mot ett nytt och se ifall problemet kvarstår.

Mät batteriets vilospänning
Mätning mellan + och - där värdet visar 12.54 volt. Lite lågt så bör därför laddas upp.

Felsökning - 2. Kontrollera B+ kabeln.

Den vanligaste felorsaken till att en generator går sönder eller laddar för dåligt, är en för klen eller skadad batterikabel.

Kontrollmät när generatorn laddar, på plus (B+) och minus (B-) på generatorn och jämför med värdet på plus (B+) och minus (B-) på batteriet. Om värdet på batteriets poler är lägre än vid generatorn, så leder inte kabeln den strömmen som den ska. Om det blir en gnistbildning när generatorns plus (B+) och sedan på batteriets plus (+) ansluts så är det troligtvis p.g.a. ett spänningsfall. Det går även att kontrollera detta med startkablar enligt bild.

Kontrollera B+ kabeln.
Här har det kopplats på generatorns plus (B+) och batteriets plus (+) med startkablar. Uppstår gnistbildning så finns det ett spänningsfall

Exempel på bra B+ kabel
Exempel på bra B+ kabel

Exempel på dålig B+ kabel
Exempel på dålig B+ kabel

Felsökning - 3. Har generatorn ordentligt med jord (B-)?

Kontrollera att generatorn har ordentligt med jord (B-). Brister det på någon av ovanstående punkter så kan det innebära att generatorn inte kan göra sig av med den strömmen som den tillverkar, vilken istället omvandlas till värme. Det kan leda till att exempelvis lindningstråden, dioderna och regulatorn kan bli skadade. Dessutom får inte batteriet den laddning den efterfrågar, vilket i längden kan innebära att det slits ut i förtid. Det går även att kontrollera detta med startkablar enligt bild.

Kontroll av spänningsfall.
Kontroll av spänningsfall. Startkabel är kopplad mellan generatorns jord (-) och Batteriets minuspol (-).

Felsökning - 4. Fungerar laddlampan?

Om din generator är utrustad med en laddlampa (D+) så kan du kontrollera dess funktion. Om kabeln till lampan exempelvis har ärgat, lossnat, blivit skadad där den ligger och jordar eller liknande, så kan detta påverka aktiveringen av generatorns magnetisering.

Laddar inte generatorn så kan du testa detta: Börja med att koppla bort D+ kabeln (kan se lite olika ut från generator till generator) men brukar ha någon form av symbol, det är lampanslutningen. Starta fordonet och sen med en bit kabel eller en skruvmejsel som du håller under någon sekund mellan plus (B+) och D+ (en sorts bygling) på generatorn så ska du kunna höra en liten ljudskillnad, det indikerar att generatorn har börjat ladda och att det är något fel i laddlampans funktion.

Det går även att testa att varva upp motorn så att generatorn kommer upp i ca: 3500 generatorvarv (ej att förväxla med motorvarv), då generatorn självmagnetiseras vid dessa varvtal och automatiskt börjar ladda även utan lampfunktionen.

Lär dig mer om generatorer.

Fakta - Symptom och vanliga fel

Generatorn går varm:

Generatorn känns betydligt varmare än den brukar/bör vara.

Möjlig orsak:

Batteriet kan ej ta emot den efterfrågade amperen. Kan vara pga sulfaterade eller skadade celler, för klen B+ kabel.

Konsekvens:

Risk att generatorns komponenter förstörs. Så som att lindningen smälter, dioderna i diodbryggan går sönder eller att regulatorn slutar fungera. Kan innebära att ett utbyte av generator eller dyra reparationer.

Åtgärd och förslag:

Är inte kabeln uppenbarligen skadad så rekommenderas det att byta ut batterikabeln mot en med större omkrets. T.ex: från 6mm2 till 10mm2.

Dålig jordanslutning:

Det har börjat rosta eller ärga runt anslutningarna. Får inte upp spänningen som det ska.

Möjlig orsak:

Kan vara dåliga kablar, ärgning och ålder.

Konsekvens:

Det blir ej fulladdat batteri som kan skada generatorn och startmotorn.

Åtgärd och Förslag:

Åtgärda spänningsfallet som kan bero på olika faktorer. Byt kabeln om det behövs.

Olika missljud:

Hör att generatorn börja göra ett annorlunda ljud än tidigare. Det kan bla tjuta, rassla eller gnissla .

Möjlig orsak:

Kan bero på att det slirar på remmen och gör ett tjutande ljud. Ett rassel som låter likt ett stenkross kan innebära dåliga lager. Ett ylande ljud skulle kunna vara fel i statorlindningen och diodbryggan.

Konsekvens:

Beror mycket på vad det är för fel. Mindre problem går ofta att laga. Större problem, då bör man byta ut generatorn mot en ny.

Åtgärd och förslag:

Kan bero på flera faktorer. Är generatorn relativt ny och fått ett mindre problem så kan det vara värt att endast laga den delen av generatorn. Är det ett större problem och en äldre generator så rekommenderar vi att man byter ut den gamla generatorn mot en ny.

Problem med kilrem:

Man ser att den är torrsprickig, går djupt in i remskivan. De flesta remmar har bokstäver och siffror, är de borta så kan det bero på ålder och slitage. Är remmen dålig så betyder det inte att generatorn har gått sönder, men den kräver att kilremmen sitter ordentligt och inte är för utsliten så den kan få sin energi ifrån motorn.

Möjlig orsak:

Att den är dåligt spänd leder till att den slirar och då kan förkorta sin livslängd. Ålder.

Konsekvens:

Det laddar dåligt. Batteriet kan ta stryk, då det aldrig blir ordentligt laddat.

Åtgärd och förslag:

Se först över vad som verkar vara fel. Är remmen slut/dålig så byt ut den. Ospänd men fortfarande i bra skick? Kanske kan vara värt att spänna.

Urladdat batteri:

Batteriet laddas ur gång på gång trots att det till och med är nytt

Möjlig orsak:

Att generatorn har gått sönder, slirar på kilremmen, drar tjuvström eller möjligtvis ett diod-fel som gör att det bara laddar lite grann.

Konsekvens:

De övriga komponenterna tar skada av att det laddar dåligt. Batteriet blir trött och startmotorn måste överansträngas för att få igång fordonet osv.

Åtgärd och förslag:

Börja med att göra en felsökning för generatorn och ta det därifrån.

Kablar och kontakter:

Märks på uppenbarliga skador, är löst eller blivit beläggning i from av oxidering, rost eller ärgning.

Möjlig orsak:

För liten/stor dimension på kabel, trasig kabel. Kan vara ett defekt batteri som inte är tätt.

Konsekvens:

Blir dålig laddning eller ingen alls och komponenter förslits i förtid. Kopplingen mellan batteriet och generator kan gå sönder eller till och med lossna vilket kan leda till att strömförsörjningen blir för klen eller till och med slutar helt.

Åtgärd och förslag:

Se till att allt kontakter/kablar är åtdraget, rena och inte skadade. Se över alla anslutningar.

Fakta - 1-pol eller 2-pol?

En 1-polig generator jordar i godset (skalet), medans en 2-polig generator har en isolerad jordanslutning (B-). En del 1-poliga generatorer har en jordanslutning (ofta märkt med E), men den är inte isolerad utan sitter bara rakt i godset. Oftast spelar det ingen roll om generatorn är 1- eller 2-polig. Om båten har plåtskrov däremot, så bör generatorn vara 2-polig för att undvika galvaniska strömmar.

1-polig generator
1-polig generator där jord (B-) är en del av stommen/chassit

2-polig generator
2-polig generator där plus (B+) och jord (B-) har anslutningspunkter

Hur du mäter komponenter

Rotormätning:
  1. Centrum av rotorn skall ha kontakt med Minus (-).
  2. Båda släpringarna skall ha kontakt med varandra.
  3. Samtliga lindningar skall ha kontakt med varandra.

Mätning av plusdioderna:
  • Svarta mätdonet på generatorns Minus (-).
  • Röda mätdonet på generatorns lindningstråd (tre utgångar).
  • Mätvärdet skall vara likadant på samtliga tre utgångar.

Mätning av plusdioderna
Mätning av plusdioderna
Mätning av minusdioderna:
  • Röda mätdonet på generatorns Minus (-).
  • Svarta mätdonet på generatorns lindningstråd (tre utgångar).
  • Mätvärdet skall vara likadant på samtliga tre utgångar.

Mätning av minusdioderna
Mätning av minusdioderna
Mätning av fältdioderna (om sådana finns):
  • Svarta mätdonet på generatorns LAMPA (D+).
  • Röda mätdonet på generatorns lindningstråd (tre utgångar).
  • Mätvärdet skall vara likadant på samtliga tre utgångar.

Maximal ledningsförmåga för kabel.
Kabelarea för Ampere