Felsökning av generatorer

Välkommen till vår guide om generatorer, där vi samlat viktig information för att hjälpa dig förstå hur generatorer fungerar och hur du kan felsöka dem vid problem. Generatorn är en central komponent i ditt fordons elektriska system, och dess funktion är avgörande för att säkerställa att alla elektriska system och batteriet fungerar som de ska. På den här sidan går vi igenom grundläggande fakta om generatorns funktion, hur den samverkar med batteriet, och viktiga säkerhetsaspekter att tänka på vid felsökning. Om din generator inte fungerar som den ska, kan våra tips och råd hjälpa dig att identifiera och åtgärda problemet på ett säkert och effektivt sätt.

Säkerhet

Säkerheten är alltid det viktigaste vid felsökning, för att undvika skador på dig själv eller ditt fordon. Ta dig tid att arbeta lugnt och metodiskt för att skapa bästa möjliga förutsättningar. Frustration kan lätt uppstå när saker inte fungerar som förväntat, men det är viktigt att undvika våld i dessa situationer.

Kom ihåg att all felsökning sker på egen risk och ansvar.

Vad gör en generator?

En generator omvandlar mekanisk energi till elektrisk energi. Detta sker genom att en magnet och en spole rör sig i förhållande till varandra, vilket skapar ett varierande magnetfält i spolen. Detta leder till att elektronerna i spolen börjar röra sig och genererar elektrisk ström – ett fenomen som kallas elektromagnetisk induktion. Spolen i en generator kallas ankare i likströmsgeneratorer och rotor i växelströmsgeneratorer. Magnetfältet skapas i fältlindningarna (likströmsgeneratorer) eller statorlindningarna (växelströmsgeneratorer) med hjälp av ström från batteriet.

Generatorn och batteriet

Generatorn och batteriet arbetar tillsammans och är beroende av varandra för att fungera korrekt. Batteriet signalerar genom sitt interna motstånd hur mycket ström det behöver, och generatorn anpassar sig efter detta och producerar den nödvändiga strömmen, inom ramen för vad motorvarvtalet tillåter.

Om batteriet inte kan ta emot den ström som krävs, exempelvis på grund av sulfaterade eller skadade celler, för klen B+ kabel eller liknande problem, kommer överskottsströmmen i generatorn istället att omvandlas till värme. Denna värme kan i sin tur skada generatorns lindningar, dioder eller regulator.

Vid felsökning är det mycket viktigt att aldrig koppla bort plus- (B+) eller minuskabeln (B-) från generatorn medan den är i drift, då detta kan orsaka allvarliga skador på generatorn.

Steg-för-steg guide: Felsökning av generatorn

Felsökning av generatorn kan kännas överväldigande, men med rätt verktyg och en grundläggande förståelse kan du utföra en effektiv diagnos. Nedan följer steg-för-steg instruktioner som hjälper dig att identifiera och åtgärda vanliga problem med generatorn.

Bra att ha inför felsökningen:

  • Voltmeter - Används för att mäta spänningen mellan batteriets plus (+) och minus (-), samt på startmotorn.
  • Två personer - Det är fördelaktigt att vara två, en som kontrollerar spänningen och en som vrider om tändningen.
  • Papper och penna/mobil - Använd för att anteckna mätresultaten.

OBS! Vill du veta mer om generatorns vanliga fel, fakta och förklaringar? Scrolla ner till avsnittet "Symptom och vanliga fel" efter "Hur du gör en felsökning."

Hur du gör en felsökning

Även om du inte är expert på generatorer, startmotorer eller batterier kan du genomföra en grundlig felsökning. Om du redan har identifierat ett uppenbart problem kan det vara bra att börja med att läsa "Symptom och vanliga fel" för att få vägledning.

1. Mät batteriets vilospänning

Börja alltid med att mäta batteriets vilospänning. Ett friskt batteri ska ha en vilospänning på 12,7V. Om batteriet visar ett lägre eller högre värde kan det indikera att batteriet är sulfaterat på grund av för lite eller för mycket laddning, eller att det har en kortsluten cell. Observera att även ett batteri som visar 12,7V kan vara skadat, så detta värde är inte en garanti för att batteriet är i gott skick. För mer information, se våra fakta och felsökningstips för batterier. Om batteriet visar ett för lågt värde, försök att ladda upp det eller byt ut det mot ett nytt och se om problemet kvarstår.

Mätning av batteri. Mätning mellan + och - där värdet visar 12.54 volt. Lite lågt så bör därför laddas upp.
Här har det kopplats på generatorns plus (B+) och batteriets plus (+) med startkablar. Uppstår gnistbildning så finns det ett spänningsfall

2. Kontrollera B+ kabeln.

En vanlig orsak till att en generator går sönder eller laddar dåligt är en för klen eller skadad batterikabel. Mät spänningen när generatorn laddar, mellan plus (B+) och minus (B-) på generatorn, och jämför med värdena mellan plus (B+) och minus (B-) på batteriet. Om spänningen på batteriets poler är lägre än vid generatorn, leder inte kabeln strömmen som den ska. Gnistbildning vid anslutning av generatorns plus (B+) till batteriets plus (+) kan indikera ett spänningsfall. Detta kan även kontrolleras med startkablar enligt bild.

Kontrollera B+ kabeln. Här har det kopplats på generatorns plus (B+) och batteriets plus (+) med startkablar. Uppstår gnistbildning så finns det ett spänningsfall.
Här har det kopplats på generatorns plus (B+) och batteriets plus (+) med startkablar. Uppstår gnistbildning så finns det ett spänningsfall.
Exempel på bra B+ kabel
Exempel på bra B+ kabel
Exempel på dålig B+ kabel
Exempel på dålig B+ kabel

3. Har generatorn ordentligt med jord (B-)?

Kontrollera att generatorn har tillräcklig jordning (B-). Brister på någon av ovanstående punkter kan hindra generatorn från att avleda den ström den producerar, vilket omvandlas till värme och kan skada lindningarna, dioderna och regulatorn. Dessutom får batteriet inte den laddning det behöver, vilket kan leda till för tidigt slitage. Detta kan också kontrolleras med startkablar enligt bild.

Kontroll av spänningsfall. Kontroll av spänningsfall. Startkabel är kopplad mellan generatorns jord (-) och Batteriets minuspol (-).
Kontroll av spänningsfall. Startkabel är kopplad mellan generatorns jord (-) och Batteriets minuspol (-).

4. Kontroll av laddlampan (D+)

Laddlampan spelar en viktig roll i att aktivera generatorns laddningsfunktion, och problem med denna lampa kan påverka generatorns prestanda. Om din generator har en laddlampa (D+), bör du kontrollera att den fungerar som den ska. En ärgad, lossnad eller skadad kabel kan hindra aktiveringen av generatorns magnetisering, vilket i sin tur påverkar laddningen.

Om du märker att generatorn inte laddar, kan du testa följande steg:

  1. Koppla bort D+ kabeln – detta är lampanslutningen, och dess utseende kan variera beroende på generatorn.
  2. Starta fordonet och använd en bit kabel eller en skruvmejsel för att kortsluta mellan plus (B+) och D+ på generatorn under en sekund. Om du hör en liten förändring i ljudet, indikerar det att generatorn har börjat ladda, vilket betyder att felet ligger i laddlampans funktion.

Ett alternativt test är att varva upp motorn tills generatorn når cirka 3500 varv per minut (generatorvarv, inte motorvarv). Vid denna hastighet själv-magnetiseras generatorn och börjar ladda även utan hjälp av laddlampan.

Symptom och vanliga fel

För att säkerställa att din generator fungerar optimalt är det viktigt att känna till de vanligaste symptomen och orsakerna till generatorfel. Nedan hittar du en översikt över typiska problem som kan uppstå, möjliga orsaker, konsekvenser av dessa fel, samt förslag på åtgärder. Genom att vara uppmärksam på dessa tecken kan du undvika större skador och förlänga livslängden på din generator och andra relaterade komponenter.

Generatorn går varm

Generatorn känns betydligt varmare än normalt.

Möjlig orsak: Batteriet kan inte ta emot den ström som generatorn producerar, vilket kan bero på sulfaterade eller skadade celler, eller en för klen B+ kabel.

Konsekvens: Generatorns komponenter, såsom lindningar, dioder och regulator, riskerar att skadas, vilket kan leda till kostsamma reparationer eller behov av att byta ut hela generatorn.

Åtgärd och förslag: Om kabeln inte verkar uppenbart skadad, överväg att byta ut batterikabeln mot en med större diameter, exempelvis från 6 mm² till 10 mm².

Dålig jordanslutning

Runt anslutningarna har det börjat rosta eller ärga, och spänningen når inte upp till förväntade nivåer.

Möjlig orsak: Dåliga kablar, ärgning eller ålder.

Konsekvens: Batteriet laddas inte fullt, vilket kan skada både generatorn och startmotorn.

Åtgärd och förslag: Åtgärda eventuella spänningsfall genom att byta ut kablarna om det behövs och rengör anslutningarna.

Olika missljud

Generatorn börjar låta annorlunda än tidigare, t.ex. tjutande, rasslande eller gnisslande ljud.

Möjlig orsak: Ett tjutande ljud kan bero på att remmen slirar, ett rasslande ljud kan indikera dåliga lager, och ett ylande ljud kan vara ett tecken på problem med statorlindningen eller diodbryggan.

Konsekvens: Små problem kan ofta åtgärdas, men större problem kan kräva att hela generatorn byts ut.

Åtgärd och förslag: Om generatorn är relativt ny och felet är mindre, kan det vara värt att reparera den. Vid större problem och på en äldre generator rekommenderas att byta ut den.

Problem med kilrem

Kilremmen är torrsprucken, går djupt in i remskivan, eller har förlorat sina bokstäver och siffror på grund av ålder och slitage.

Möjlig orsak: Dåligt spänd rem, slitage eller ålder.

Konsekvens: Generatorn laddar dåligt, vilket kan skada batteriet eftersom det inte laddas ordentligt.

Åtgärd och förslag: Om remmen är sliten, byt ut den. Om den är ospänd men i bra skick, överväg att spänna den.

Urladdat batteri

Batteriet laddas ur upprepade gånger trots att det är nytt.

Möjlig orsak: Generatorn kan vara trasig, kilremmen kan slira, eller det kan finnas tjuvström eller ett diodfel som gör att batteriet bara laddas delvis.

Konsekvens: Andra komponenter kan skadas på grund av dålig laddning. Batteriet blir snabbt trött och startmotorn måste ansträngas för att starta fordonet.

Åtgärd och förslag: Utför en felsökning av generatorn och vidta åtgärder baserat på resultaten.

Kablar och kontakter

Skador, lösa anslutningar eller beläggning i form av oxidering, rost eller ärgning på kablar och kontakter.

Möjlig orsak: Felaktig kabeldimension, trasiga kablar eller ett defekt batteri.

Konsekvens: Laddningen blir dålig eller uteblir helt, vilket kan leda till förtida slitage på komponenter. Kopplingen mellan batteriet och generatorn kan bli så svag att strömförsörjningen påverkas negativt.

Åtgärd och förslag: Kontrollera att alla kablar och kontakter är åtdragna, rena och fria från skador. Se över alla anslutningar och byt ut vid behov.

Skillnader mellan 1-poliga och 2-poliga generatorer

Det finns två huvudsakliga typer av generatorer, baserat på hur de jordar: 1-poliga och 2-poliga. För att välja rätt typ av generator är det viktigt att förstå skillnaden mellan dessa två. Denna information kan vara särskilt relevant för dig som äger ett fordon eller en båt, då valet av generator kan påverka prestanda och långsiktig hållbarhet.

Vad är skillnaden mellan 1-polig och 2-polig generator?

En 1-polig generator jordar genom sitt hölje (skalet), vilket innebär att den inte har en separat jordkabel. Däremot har en 2-polig generator en isolerad jordanslutning (B-), vilket ger en mer kontrollerad jordning.

Det är viktigt att notera att vissa 1-poliga generatorer kan ha en extra jordanslutning (ofta märkt med "E"), men denna anslutning är inte isolerad och är direkt kopplad till höljet.

När spelar det roll?

För de flesta användare spelar det ingen större roll om generatorn är 1-polig eller 2-polig. Men om din båt har ett plåtskrov, bör du välja en 2-polig generator. Detta minskar risken för galvaniska strömmar, som kan orsaka korrosion och andra problem över tid.

1-polig generator där jord (B-) är en del av stommen/chassit
1-polig generator där jord (B-) är en del av stommen/chassit
2-polig generator där plus (B+) och jord (B-) har anslutningspunkter
2-polig generator där plus (B+) och jord (B-) har anslutningspunkter

Så här mäter du generatorns komponenter

För att säkerställa att alla komponenter i din generator fungerar som de ska, är det viktigt att göra noggranna mätningar. Här är en guide för hur du mäter olika delar av generatorn, inklusive rotorn och dioderna. Genom att följa dessa steg kan du identifiera eventuella problem och säkerställa att generatorn fungerar effektivt.

Mätning av rotorn

  1. Kontrollera rotorns centrum: Se till att centrum av rotorn har kontakt med minuspolen (-).
  2. Kontrollera släpringarna: Båda släpringarna ska ha kontakt med varandra.
  3. Kontrollera lindningarna: Samtliga lindningar ska ha kontakt med varandra.

Mätning av plusdioderna

  1. Anslut det svarta mätdonet till generatorns minuspol (-).
  2. Anslut det röda mätdonet till generatorns lindningstråd (tre utgångar).
  3. Kontrollera mätvärdena: Värdet ska vara detsamma på alla tre utgångar.
Mätning av plusdioderna.
Mätning av plusdioderna.

Mätning av minusdioderna

  1. Anslut det röda mätdonet till generatorns minuspol (-).
  2. Anslut det svarta mätdonet till generatorns lindningstråd (tre utgångar).
  3. Kontrollera mätvärdena: Värdet ska vara detsamma på alla tre utgångar.

Mätning av minusdioderna
Mätning av minusdioderna

Mätning av fältdioderna (om sådana finns)

  1. Anslut det svarta mätdonet till generatorns LAMPA (D+).
  2. Anslut det röda mätdonet till generatorns lindningstråd (tre utgångar).
  3. Kontrollera mätvärdena: Värdet ska vara detsamma på alla tre utgångar.
Maximal ledningsförmåga för kabel.
Maximal ledningsförmåga för kabel.

Genom att följa dessa steg noggrant kan du identifiera eventuella problem med din generator och säkerställa att alla komponenter fungerar korrekt.