Batterier - Fakta och felsökning

Säkerhet

Det absolut viktigaste när du ska felsöka är säkerheten så du inte skadar dig eller ditt fordon. Så börja alltid med att göra allting i lugn och ro så du får bästa förutsättningar för att göra din felsökning. Man kan lätt bli frustrerad av olika anledningar när det inte fungerar som man önskar. Därför rekommenderar vi att man undviker bruk av våld.

Observera att all felsökning sker på egen risk och ansvar.

Fakta - Vad gör ett batteri?

Ett batteri till ditt fordon har flera uppgifter. Först och främst för att ge kraft till din startmotor som får igång motorn till fordonet så du kan bruka det. Det förser alla andra elektriska komponenter med kraft och stabiliserar även spänningen så motorn hålls igång. Därför är det viktigt att ha ett starkt och friskt batteri som klarar av dessa uppgifter.

Fakta - Generatorn och batteriet

Generatorn och batteriet arbetar tillsammans och behöver varandra för att fungera korrekt. Batteriet talar om för generatorn via sitt interna motstånd hur mycket ström den behöver och generatorn kommer i möjligaste mån (beroende på bland annat motorns varvtal) att försöka tillverka och förmedla denna ström till batteriet.

Om batteriet inte kan ta emot den efterfrågade strömmen (tex. pga sulfaterade eller skadade celler, för klen B+ kabel, eller liknande) så kommer den ström som blir kvar i generatorn istället att omvandlas till värme. Den värmen kommer i sin tur eventuellt ha sönder exempelvis generatorns lindningar, dioder eller regulator.

Vid felsökning så får aldrig plus- (B+) eller minuskabeln (B-) frånskiljas från generatorn under gång. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för generatorn.

Fakta - Startmotorn och batteriet

Som med generatorn så arbetar även batteriet tillsammans med startmotorn. Därför är det bra att kolla batteriets hälsa och spänning innan man tar sig an startmotorn, om man nu skulle behöva det. Visar mätningen mellan batteriets poler ett resultat runt 12,7V så är det oftast friskt. Då har du en bra förutsättning för att felsöka din startmotor. Kontrollera även alla anslutningar och jord.

De tre hänger ihop. Startmotorn behöver kraft för att orka starta förbränningsmotorn. Den får sin kraft ifrån batteriet som får sin kraft och laddning från generatorn. För att knyta ihop säcken så behöver generatorn få möjligheten att kunna komma igång och det gör den när startmotorn gjort sitt jobb genom att starta igång hela processen!

Bra att ha inför felsökningen:

· Voltmeter - För att mäta spänningen mellan batteriets plus (+) och minus (-) och även startmotorn och generatorn.

· Var gärna två personer, en som kontrollerar volten och en annan som vrider om tändningen.

· Papper och penna/mobil - för att anteckna vad du får för resultat.

Fakta - Allmänt om batterier

Då många tycker att el är svårt att förstå gör vi en jämförelse mellan hur laddning av ett batteri fungerar samt hur det är att blåsa upp en ballong. Blåsa upp en ballong har nästan alla gjort, jämförelsen stämmer bäst överens med ett batteri som står ute i kyla (minusgrader).

Vid kyla kan det ta upp till 10 min innan ett batteri är mottagligt för ström och det är precis som förstaandetaget du blåser upp ballongen med, det är tungt och ballongen måste mjukas upp innan du kan fylla på med mer luft, nästa andetag är enklare och ballongen växer fort men ju närmare du kommer en maximalt fylld ballong desto svårare blir det att fylla på med luft. Likadant är det med ett batteri. Generatorn får jobba hårt i början för att ”väcka” liv i batteriet och sedan laddar den batteriet tills det börjar bli färdigladdat, den sista strömmen är de svåraste.

Men varför blir det inte fulladdat av generatorn, även om de sista amperetimmarna är det svåra? Åter till ballongen, vad händer om du har hål i den samtidigt som du blåser upp den? Precis, den kommer inte bli fylld till 100 %. Gör vi då liknelsen på en generator som laddar så finns det alltid något i ett fordon/båt som förbrukar ström, motorelektronik, instrumentering, belysning, radio, kylskåp mm.

När generatorn jobbar förbrukar nästan alla motorer ström. Om inte motorn gör det finns det oftast något annat som t ex instrumentbelysning, halvljus, kylskåp, radio mm.

Om du samtidigt tänker att du har hål i ballongen så kommer du aldrig kunna fylla den till 100 %. För att få ballongen helt fylld med luft måste du täppa igen alla hål, även om det är jobbigt att fylla på med den sista luften så blir det möjligt.

Detta gäller precis på samma sätt med batteriet. När du slutar förbruka ström, vrider av huvudströmbrytaren och kopplar på din solcell eller batteriladdare så kommer batteriet kunna ta emot de sista amperetimmarna.

Batterier är en färskvara och dess livslängd bestäms mycket utifrån vilken vård de får. För att bibehålla en lång livslängd så skall man se till att alltid ha ordentliga kablar och anslutningar mellan batteri och generator samt se till att underhållsladda batteriet med jämna mellanrum, dock ej längre än 36 timmar om inte laddaren har Storage-läge eller float-läge.

Hur du gör en felsökning

Även om du inte är en expert på startmotorer, generatorer eller batterier så kan du göra en grundlig felsökning av batteriet. Har du ett uppenbart problem så kan du börja med att läsa ”Fakta - symptom och vanliga fel”

Spänning (volt)

Felsökning - 1. Mät batteriets vilospänning

Börja alltid med att mäta batteriets vilospänning. Ett batteri skall hålla 12.7V i vilospänning. Håller batteriet ett lägre eller högre värde finns risk för att batteriet har sulfaterat p.g.a. för lite eller för mycket laddning, eller att batteriet har en kortsluten cell. Även ett batteri som håller 12.7V kan dock vara skadat, så det är ingen garanti för att batteriet är helt friskt, men ger i alla fall en indikation om ifall det inte är bra. Håller batteriet ett för lågt värde, testa att ladda upp batteriet eller byt batteriet mot ett nytt och se ifall problemet kvarstår.

Mät batteriets vilospänning
Mätning mellan plus (+) och minus (-) där värdet visar 12.54 volt. Det är lite lågt och bör därför laddas upp.

Felsökning 2. Testa batteriet med en belastningstestare

Visar batteriet en bra nivå på voltmätaren så kan en belastningstestare vara nödvändig att använda. Den utsätter batteriet för ett belastning, likt en startmotor gör för batteriet. Man kopplar på den enligt instruktionen som medföljer testinstrumentet och sedan startar man testet där batteriet ska klara en hög ampere i cirka 10 sekunder. Under testets gång så tar belastningstestaren ut ström ut batteriet. Slutar batteriet fungera innan testtiden är slut så finns chansen att det är dåligt eller trasigt.

Batteriet har en spänning på 12.7 volt
Batteriet har en spänning på 12.7 volt

Batteriet testas av belastningstestaren (visar 11.1 volt).
Batteriet testas av belastningstestaren (visar 11.1 volt).

Batteriets spänning efter testet (visar 12.5 volt).
Batteriets spänning efter testet (visar 12.5 volt).

Fakta - Symptom och vanliga fel

Gammalt batteri:

Bilen börjar bli svårstartad, ha svagare strålkastare/belysning eller till och med div el problem.

Möjlig orsak:

Ålder eller onödigt mycket slitage som ”föråldrat” batteriet.

Konsekvens:

Fordonet blir svårstartad eller går inte ens igång. Livslängden kan variera mellan 3-5 år beroende på skötsel. Är det över 5 år så är chansen stor att det börjar bli för gammalt och kan ej prestera optimalt. Sköter man batteriet optimalt klarar det sig mer än 10 år.

Åtgärd och förslag:

Se till att vårda batteriet (ta bort smuts, oxidering och ladda så får den lite extra tillfällig kraft under en tid) Förr eller senare så bör du byta ut det mot ett nytt. Vi rekommenderar att det byts ut omgående.

Du kan även kolla batteriets datum (om sådant finns). Är du minsta osäker så bör du kontakta en expert inom området som kan hjälpa dig välja just det batteri du behöver för ditt ändamål.

Vi hjälper gärna till för att hitta det bästa tänkbara batteriet för dig!

Batteriet har oxiderat:

Går att se på batteriets poler om det bildats någon vit/turkos/gulaktigt ”pulver” och även rost.

Möjlig orsak:

Polerna är inte riktigt täta. Händer oftare på batterier av lägre kvalité. Man har inte hållit det rent kring polerna och att det kommer fukt/vätska.

Konsekvens:

Kommer leda till att batteriet inte kan ta emot laddningen optimalt och därefter sluta laddas helt. Kan leda till mer problem för både startmotor och generator.

Åtgärd och förslag:

Vi rekommenderar att man byter batteriet och lär sig mer om skötsel kring sitt batteri så livslängden blir längre. Bättre att förebygga och spara pengar på detta sätt.

Sulfaterat batteri:

Upptäcks genom att batteriet får dålig kapacitet samt att det går väldigt fort att ladda batteriet. Räcker med endast ett par minuter. Problemet är att det går lika fort att ladda ur batteriet igen.

Möjlig orsak:

Om batteriet står oladdat en längre tid eller överladdas, så kan ett lager blysulfat bildas på elektroderna som verkar som en isolator.

Konsekvens:

Kan leda till att batteriet sväller eller att det börjar trängas upp sulfater runt polerna.

Åtgärd och förslag:

Sulfateringen kan hävas genom att man laddar batteriet med låg ström under en längre tid. Bäst är dock att alltid ha batteriet fulladdat för att förhindra att sulfateringen uppstår.

Torrt batteri:

Att det luktar svavel (lite ruttet ägg) om batteriet.

Möjlig orsak:

Kan bero på att det är sprickor i batteriet, är en överladdning och att vätskan med tiden dunstar bort.

Konsekvens:

Batteriet förstörs med tiden.

Åtgärd och förslag:

Beror på vad det är för typ av batteri. Är det ett AGM som ej går att öppna upp så bör det bytas ut omgående. Är det ett bly-syra som går att öppna upp så kan det gå att rädda genom att fylla på med destilerat vatten. Är det ett äldre batteri så bör du ändå byta ut det, ett nyare kan i vissa fall vara värt att rädda.

Kortslutna celler:

Batteriet upplevs som svagt. Går att se på ett bly-syra batteri som man kan öppna upp genom att man skruvar upp locket och ser att det sjuder (bubblar) under belastning.

Möjlig orsak:

Det kan bero på genomslag i separator eller att slamrummet fyllts.

Konsekvens:

Batteriet får då lägre tomgångsspänning, vilket upplevs som att batteriet inte har samma kapacitet kvar.

Åtgärd och förslag:

Vi rekommenderar att man byter ut mot ett nytt batteri. Försöka åtgärda det gamla batteriet kan kosta lika mycket som ett nytt.

Dåliga kablar:

Går ganska enkelt att se om det är det rost, sprickor i isoleringen, ärgning eller har börjat bli oxidering på batteriets poler. En kabel kan ändå se frisk ut på utsidan men ändå tappat 50 % av sin ursprungliga ledningsförmåga.

Möjlig orsak:

Inte åtdraget, börjat lossna kring anslutningarna, ålder och miljö.

Konsekvens:

Den laddning som generatorn producerar, men som batteriet inte kan ta emot kommer istället att omvandlas till värme i generatorn. Vilket i sin tur kan komma att förstöra exempelvis generatorns dioder, regulator och lindningar mm.

Åtgärd och förslag:

Vi rekommenderar att man alltid ska ha optimala komponenter så allt fungerar så bra som möjligt. Är generatorn, startmotorn och även batteriet i bra skick/nytt och det enda som är kvar är kablaget som är i sämre skick så bör det bytas så resten av komponenterna inte slits ut i förtid.

Fakta - Batterityper

AGM-batteri:

Agm står för Absorbent Glass Mat (absorberande glasfibermatta). Ett AGM-batteri är läcksäkert så det klarar av de flesta lutningar och vinklar. All vätska, både elektrolyten och syren är bundna i en väv som ligger mellan blyplattorna. Det behöver ej fyllas på. AGM-batteriet är perfekt för både förbrukning och start men får inte laddas ur mer än 50%. Klarar av väldigt många laddningscykler om det sköts om. Upp emot 600 laddningscykler innan man kan börja antyda en försämring. Används till start och förbrukning.

Bly-syra batteri:

Eller blyackumulator som det även heter, är den vanligaste batteritypen på marknaden. Man kan säga att man använder drygt 50% av den totala kapaciteten. Finns det 500 Ah så används ca 250 Ah. Bly-syra batterier måste regelbundet fyllas på med destillerat vatten, vilket kan vara omständigt om det är svårt att komma åt batteriet. Fördel med bly-syra är att det går att rädda om det blir av misstag översvämmat och överladdat, gentemot AGM/Gel som ofta blir förstört om det överladdas.

GEL-batteri:

Även Gel-batteriet är omsluten av en vätska men mer i form av gel, kiselgel. Detta gör att batteriet klarar av mer lutningar, vibrationer. Det är underhållsfritt, klarar ungefär samma mängd laddningscykler som ett AGM-batteri men får ej understiga 40 % av sin kapacitet. Används till förbrukning.

Litium-batteri:

Finns flera olika slag av litiumbatterier, men de två vanligaste är det laddningsbara litiumjon och ickeladdningsbara primärlitium. De är betydligt mer effektiva i sin kapacitet av spänning än både Bly-Syra och AGM-batterier. Är mycket lättare och mindre än blybatterier med samma kapacitet , laddar dessutom upp sig snabbare och effektivare. Finns massor av fördelar kring ett Litium-batteri men bra att komma ihåg att inget är perfekt. De är bl.a. känsliga för kyla, kostar rätt mycket pengar.

Alkaliskt batteri:

Är engångsbatterier som bl.a. brukar finnas i fjärrkontroller, leksaker,ficklampor eller mindre belysningar. De vanligaste varianterna är AA eller AAA-batterierna som har en spänning runt 1,5V, men kan vara lägre och högre . De går inte att ladda och används till förbrukning.

Knappcellsbatteri:

Är ett litet batteri som påminner om en knapp till utseendet. De brukar finnas i vågar, små leksaker,klockor eller billarm. Spänningen är även här runt 1,5V men kan vara både högre och lägre beroende på vilken variant. Då de kan vara väldigt små är det viktigt att man ser till så att barn inte kan leka med dem.

Fakta - Batteriskötsel

De flesta vet att större batterier så som man har i sin bil, lastbil, arbetsfordon eller liknande inte är det billigaste. Det bästa sättet för att få sitt batteri till att hålla länge och jobba effektivt är att ta hand om det både när det används eller förvaras.

På så vis kan man spara tusentals kronor och man slipper med större sannolikhet stå där med sitt fordon som inte startar.


Bra att tänka på:


1. Fukt och smuts:

Bör avlägsnas från batteriet då detta kan leda till krypströmmar på locket vilket ökar risken för självurladdning på batteriet. Se till att rengöra batteriets poler så minskar risken för ärgning och rost.

2. Förvaring:

Skall du ställa undan ett batteri, exempelvis vinterförvara båtbatteriet, så bör batteriet vara fulladdat innan det ställs på förvaring.


Ett oladdat batteri sulfaterar vid längre förvaring och utsätts det dessutom för minusgrader så fryser batteriet sönder.


Ett batteri på förvaring tappar ca:5% av sin kapacitet i månaden och förlorar därför sakta sin effekt med tiden.

2A. Vid längre förvaring utan drift eller användning, bör batteriet laddas upp innan avställning och gärna med vissa intervaller.

3. Underhållsladdning:

Många batteriladdare-tillverkare anger tyvärr i sin marknadsföring/instruktionsbok att laddaren automatiskt övergår till underhållsladdning när batteriet är fulladdat och att man därför kan låta laddaren sitta ansluten på batteriet över en lång tid.
Detta är felaktigt, så tillvida att inte laddaren har ett "storage" eller ett "float" läge.

3A. En "vanlig" laddare har nämligen en alltför hög spänning på deras så kallade underhållsladdning, vilket får till följd att batteriet kokar sönder under för lång laddning.
Man bör inte ladda ett batteri med vanlig underhållsladdning i mer än 36 timmar.

4. Låg vilospänning:

Om batteriets spänning understiger 12.4V i vilospänning bör det laddas för att undvika att det sulfaterar och tappar kapacitet.

5. Rätt typ av batteri:

Se till att använda rätt typ av batteri, beroende på användningsområde.
Ett startbatteri är konstruerat för att ge mycket ström under en kort tid vid startögonblicket, för att därefter direkt laddas upp av generatorn.
Ett startbatteri bör därför ej djupurladdas då detta kan förkorta batteriets livslängd.

5A.Ett förbrukningsbatteri är cyklingståligt och kan djup-urladdas på ett helt annat sätt än ett startbatteri, innan det behövs laddas upp på nytt.

6. Anslutning, montering och demontering:

Se till så att batteriet är rätt anslutet och inte polvänt på plus (+) och minus (-). Ett polvänt batteri i ett fordon kan exempelvis orsaka allvarliga skador på fordonets elsystem och förstöra generatorns dioder.
Iaktta därför försiktighet när du monterar ett batteri i fordonet.

6A. När du demonterar ett batteri, börja då alltid med att ta bort jordanslutningen (-). Anledningen till detta är att ifall du råkar komma i kontakt med jord (någon del i motorrummet som har kontakt med jordanslutningen och som leder ström) med verktyget när du lossar pluspolens (+) anslutning, så blir det ingen kortslutning ifall batteriets jordanslutning redan är demonterad.
Vid montering av batteriet, så börjar du istället med att ansluta batteriets pluspol (+) och avsluta med att ansluta minuspolen (-) till jord.

7. Ladda batteriet:

Att ladda upp batteriet med en batteriladdare då och då även ifall det är i drift, förlänger även det batteriets livslängd.

8. Ta en längre körning då och då.

Om möjligheten finns så kan det vara nyttigt för fordonets batteri att laddas upp ordentligt med en lite längre körning, framförallt om det är vinter och du endast kör korta sträckor. Under vintertid så belastas ett batteri betydligt mer och behöver därför skötas om mer. Annars kan man riskera att ens fordon stängs av under körning eller inte startar en kall vintermorgon, så står man där sen och undrar varför det blev som det blev. Kan vara oerhört frustrerande.