Reservdelar till Ministart samtliga märken

Buick 455 CI (7.5L) 1970-1976

Buick 455 från 1970-1976 var en kraftfull V8-motor med stor slagvolym, känd för sin lätta, tunnväggiga konstruktion, vilket gjorde den till den lättaste bland GMs stora block från den eran, och för att producera massiva mängder vridmoment.

Den introducerades 1970 som en utgång från den tidigare 425-motorn och fanns tillgänglig i prestandapaket som GS Stage 1, som innehöll högre hästkrafter och kompression.

Medan dess effekt minskade 1976 på grund av strängare utsläppsregler, kvarstår dess arv som ett legendariskt vridmomentmonster i Buicks prestandabilar som GS, Riviera och GSX.

Buick 425 CI (7.0L) 1963-1966

Buick 425 "Nailhead" V8-motorn fanns tillgänglig mellan 1963 och 1966 och var Buicks största motor under Nailhead-eran och satt som standard på modeller som Riviera och Wildcat GS, samt tillval på andra modeller som Electra och Riviera Gran Sport.

Motorn erbjöd upp till 360 hästkrafter (hk) med dubbla fyra-ports förgasare, eller 340 hk med en enkel förgasare. En särskilt eftertraktad variant var "Super Wildcat", en "trunk option" med dubbla förgasare som kunde installeras av verkstaden för att ge högre prestanda.

Buick 231 CI (3.8L) 1975-1987

Buick 231 från 1975-1987 är en V6-motorfamilj från GM, känd för sin 3,8-tums borrning och 3,4-tums slaglängd, som producerade cirka 190-195 hästkrafter. Denna motor användes flitigt i olika fordon och förekommer även i marina applikationer.

Buick 263 CI (4.3L) 1952-1956

Buick 263 från 1952–1956 var en rak åttacylindrig motor som producerade 125–130 hästkrafter med Dynaflow automatlåda. 1952 övergick Buick från rak åttacylindrig till 322 CI V8-motor, känd som "Nailhead", som ersatte 263:ans raka åttacylindriga motor och förekom bland annat på Special-, Super- och Roadmaster-modellerna.

Buick 322 CI (5.3L) 1952-1956

Buick 322 motorn, även kallad "Nailhead" V8, producerades från 1952 till 1956, och var den ursprungliga Nailhead-motorn. Den hade en karakteristisk ventildesign med liten diameter och vertikalt orienterad. Denna motor satt i Buicks större modeller som Roadmaster och Super, men även i Century- och Special-modellerna, kända för att producera starkt vridmoment och ge god prestanda.

Buick 350 CI (5.7L) 1968-1977

Buick 350 från 1968–1977 var en unik, lätt small-block V8 med distinkta höga, smala insugsportar, som erbjöd en vridmomentstark prestanda som gjorde den populär i Buick Skylark- och Gran Sport-modeller, såväl som Jeepar.

Buick 350 CI (5.7L) 1978-1980

Buick 350 var en liten V8-motor som producerades av Buick från 1968 till början av 1980-talet och användes i modeller som Skylark och LeSabre. Vid modellåren 1978-1980 hade dess prestanda minskat avsevärt jämfört med tidigare versioner på grund av utsläppsregler, lägre kompressionsförhållanden och en generell övergång till Buicks mindre Turbo 3,8L V6 på deras prestandabilar.

Skillnad från Chevy 350: Även om Buick 350 delade samma slagvolym på 350 kubiktum som Chevrolet 350, hade den en helt annan motordesign med unika funktioner som tunnväggig gjutning, en kort däckhöjd, sk. “short deck" och distinkta höga, smala insugsportar.

Utvecklingen mellan 1978-1980: Medan 350 CI V8 fortfarande fanns tillgänglig i vissa Buick-modeller, såsom LeSabre och Estate Wagon, var dess produktion begränsad och motorn hittades ofta i mindre prestandainriktade bilar.

Buick 364 CI (6.0L) 1957-1961

Buick 364 motorn introducerades 1957 och producerades fram till 1961 och utgick från 322 Nailhead V8, som var den första generationen i Nailhead-motorfamiljen.

Buick 401 CI (6.6L) 1964-1967

Buick 401 motorn från 1964-1967 är en Nailhead V8 som producerade cirka 325 hästkrafter och 600 Nm vridmoment. Den var känd för sin distinkta vertikala ventildesign och starka vridmoment i låga intervall och återfanns i fullstora Buicks som Wildcat, LeSabre och Electra, såväl som de prestandainriktade Gran Sport-modellerna.

Produktionen av 401 Nailhead upphörde 1966 och ersattes av den nya V8 big-blocken 1967.

Buick 403 CI (6.6L) 1977-1979

Buick 403 motorn är egentligen en Oldsmobile 403 motor, en 6,6-liters V8 som användes i olika Buick-, Oldsmobile- och Pontiac-modeller mellan 1977 och 1979. Viktiga funktioner inkluderar en massiv borrning, 8,5:1 kompression, smogutrustad design och en typisk effekt på 190 hästkrafter och 450 Nm vridmoment.

Cadillac 350 CI (5.7L) 1978-1980

Cadillac 350-motorn från 1978–1980 var en version av General Motors small-block V8-motorfamilj, vanligen använd i modeller som Cadillac Seville och Eldorado. Den var känd för sitt goda vridmoment, även om dess hästkrafter var relativt låga i originalutförande under denna period, på grund av utsläppsreglering. Dessa motorer är byggda under en period då GM började implementera bränsleinsprutning och elektroniska kontroller, med ett gjutjärnsblock och topplock och är ofta renoverade med nya interna delar för att uppfylla eller överträffa originalspecifikationerna.

Cadillac 368 CI (6.0L) 1980-1981

368 V8-motorn användes av Cadillac i 1980-1981 års modeller, och ersatte motorer med större slagvolym på 429 CI (7,0L) som var standard tidigare år. 368 motorn tillkom för att uppfylla dåvarande bränsleekonomistandarder.

Cadillac 429 CI (7.0L) 1964-1967

Cadillac 429 V8-motorn tillverkades från 1964 till 1967, med en slagvolym på 7,0 liter och drev olika Cadillac-modeller. Det var en omdesignad, större motor som ökade slagvolymen jämfört med sin föregångare, 390 CI V8, och producerade cirka 340 hästkrafter och 600 Nm vridmoment. 429 ersattes så småningom av den större 472 CI V8 1968.

Cadillac 500 CI (8.2L) 1970-1976

Cadillac 500 var en stor V8-motor som producerades av Cadillac från 1970 till 1976. Den dök först upp i 1970 års Eldorado och blev standard på alla fullstora Cadillacs år 1975. 500 CI V8 utvecklades från den tidigare 472 CI-motorn som introducerades 1968 och var den största V8:an som någonsin tillverkats i en bil, designad för lågt vridmoment i den tidens massiva lyxbilar.

Chevrolet 216 CI (3.5L) 1937-1952

Chevrolet 216 var en rak sexa motor som kallades "Stovebolt" och användes av Chevrolet mellan 1937 och 1952 i bilar och lastbilar, samt ersatte bolagets tidigare motor. Motorn var känd för sitt namn "Stovebolt" på grund av de bultar som användes för att montera ihop olika delar, vilka liknade en "stovebolt", en bult som användes vid tillverkning av vedspisar..

Chevrolet 235 CI (3.9L) 1938-1954

Chevrolet 235 var en pålitlig rak sexcylindrig motor (ofta kallad "Stovebolt Six") som användes i Chevrolet-bilar och lastbilar mellan 1938 och 1954, med den revolutionerande uppgraderingen 1954 till ett heltrycks-smörjningssystem som ökade livslängden och introducerade en kraftfullare version. Motorn hade en robust konstruktion med gjutjärnsblock och topplock, vevaxel av smidesstål och sju ramlager.

Chevrolet 262 CI (4.3L) 1975-1976

Chevrolet 262 var en V8-motor på 4,3 liter som tillverkades av Chevrolet mellan 1975 och 1976, primärt i Chevrolet Monza. Den hade en borrning på 3,67 tum och en slaglängd på 3,10 tum, och producerade omkring 110–115 hästkrafter. Motorn var tidsenligt med låg effekt och avsedd för att kunna erbjuda en V8-känsla i en mindre, bränslesnål förpackning, men den ersattes av 305-motorn året därpå.

Chevrolet 265 (4.3L) 1955-1957

Chevrolet 265 var en V8 "small block"-motor som introducerades för modellåret 1955 och var den första i sitt slag för Chevrolet. Den producerades mellan 1955 och 1957 med en slagvolym på 265 kubiktum (4,34 liter) och var känd för sin innovativa design, kraftfulla prestanda och betydelse för att rädda Chevrolet Corvette.

Chevrolet 267 CI (4.4L) 1979-1982

Chevrolet 267 var en liten V8-motor som tillverkades av Chevrolet mellan 1979 och 1982, främst för att uppfylla strängare utsläppskrav. Motorn, som var baserad på en small block-design, hade den minsta cylindervolymen i Chevrolets small block-familj och användes i modeller som Camaro, Monte Carlo, El Camino, samt i vissa A- och B-Body-fordon. Dess lilla borrning gjorde den svår att modifiera för prestanda, och den fasades ut 1982.

Chevrolet 283 CI (4.6L) 1963-1967

Chevrolet 283 CI var en V8-motor från Chevrolet, tillverkad mellan 1957 och 1967, som var en utveckling av 265-motorn med bland annat större cylinderdiameter och 3,875 tums borrning samt 3,00 tums slaglängd. Den är känd för sitt robusta design och hade varianter med en effekt på upp till 315 hästkrafter. En 283-motorn i en Corvette 1957 kunde ge 283 hästkrafter, en av de första motorerna att uppnå 1 hästkraft per kubiktum.

Chevrolet 290 CI LR4 (4.8L) 1999-2006

Chevrolet 290 LR4 var en 4.8-liters V8-motor (LR4), som är en version av GM:s LS-serie, använd i pickups och SUV:ar från 1999 till 2006. Motorn hade en effekt på 255-280 hk och 385-400 Nm vridmoment.

Chevrolet 302 CI (5.0L) 1967-1969

Chevrolet 302 var en legendarisk högvarvig small-block V8-motor som användes i den första generationens Camaro Z/28 under modellåren 1967 till 1969 för att uppfylla kraven i SCCA Trans-Am racing. Motorn kombinerade en 4-tums borrning från 327-motorn med en 3-tums slaglängd från 283-motorn, vilket skapade ett högvarvigt paket som var designat för banracing och känd för sin starka topprestanda.

Chevrolet 305 CI (5.0L) 1976-1999

Chevrolet 305 CI är en liten V8 som lanserades av General Motors 1976 för att ge bättre bränsleekonomi, med samma design och delar som den populära 350-motorn för att hålla nere produktionskostnaderna. Motorn producerades fram till 1999 och är känd för att ha introducerats under en tid då bränsleeffektivitet blev en viktig faktor för biltillverkarna.

Chevrolet 307 CI (5.0L) 1968-1973

Chevrolet 307 var en 5,0-liters V8-motor som tillverkades mellan 1968 och 1973 som en ekonomiversion av en liten small-block motor för att möta strängare utsläppskrav. Den hade en borrning och slaglängd på 3,875 tum x 3,25 tum och monterades i många Chevrolet-fordon, inklusive Chevelle, Impala, Camaro och Caprice.

Chevrolet 325 CI LM7 (5.3L) 1999-2007

Chevrolet 325 LM7, även benämnd Chevrolet Vortec 5300 LM7, var en 5,3-liters (325 kubiktum) V8-motor med ett gjutjärnsblock som användes i lätta lastbilar och stadsjeepar som Silverado, Sierra, Tahoe och Yukon från 1999 till 2007. Denna motor är känd för sin styrka, med hästkrafter och vridmoment som varierar något beroende på modellår.

Chevrolet 325 CI L59 (5.3L) 1999-2007

Chevrolet L59 är en 5,3-liters LS-baserad V8-motor från General Motors (GM) som fanns mellan 1999 och 2007, men den kallas L59 istället för 325 CI – det är den 5,3 liter stora motorn som motsvarar 323 kubiktum, vilket är den "325 CI" som är associerad med den. L59-motorn användes ofta i pickuper och SUV:ar och producerade mellan 270 och 295 hästkrafter beroende på årsmodell.

Chevrolet 325 CI LM4 (5.3L) 2003-2004

Chevrolet LM4 är en 5.3-liters V8-motor (325 kubiktum) från GM som tillverkades för 2003-2004 års modeller och som fanns i fordon som Chevrolet TrailBlazer SSR, GMC Envoy XL, och Buick Rainier, med en viktig egenskap att den hade ett lättviktsaluminiumblock. Den är en del av GM:s LS-baserade motorfamilj och skiljer sig från andra 5.3L V8:or, som till exempel LM7, genom att vara tillverkad av aluminium istället för gjutjärn.

Chevrolet 325 CI L33 (5.3L) 2005-2007

Chevrolet L33, med 325 kubiktum (5,3 liter), var en "High Performance" (HO) motor från 2005 till 2007, även kallad Vortec 5300 HO, som endast fanns i fyrhjulsdrivna Silverado och Sierra 1500-pickup med förlängd hytt. Denna small-block motor använde cylinderhuvuden som liknade LS2 och LS6, och introducerades som en högpresterande version av den vanliga 5,3-liters motorn och var tillverkad helt i aluminium, till skillnad från den tidigare LM7-motorn.

Chevrolet 327 CI (5.4L) 1962-1969

Chevrolet 327 var en V8-motor introducerad 1962 med en borrning och slaglängd på 4 tum × 3,25 tum, och hade en effekt som varierade mellan cirka 225 och 383 hk beroende på konfiguration. Motorn användes i en rad olika Chevrolet-modeller under perioden 1962–1969, inklusive Impala, Chevelle och Corvette, och hade en berömd bränsleinsprutad version (L-84) på 375 hk.

Chevrolet 350 CI (5.7L) 1967-2000

Chevrolet 350 (Small Block V8) lanserades 1967 och var en ikonisk motor som användes i General Motors (GM) bilar fram till tidigt 2000-tal, då den ersattes av LS-serien. Känd för sin pålitlighet, prestanda och mångsidighet, monterades 350-motorn i hela Chevrolet-programmet, inklusive i Corvette, samt blev en standardmotor i alla amerikanska GM-divisioner utom Saturn och Geo.

Chevrolet 350 CI LT1 (5.7L) 1992-1997

Chevrolet 350 LT1 (1992-1997) var en högpresterande V8-motor baserad på Cheva small-block som introducerades 1992. Den kännetecknas av sin "Gen II"-design, ett rekylkylsystem som möjliggör högre kompression och en förbränningsoptimerande "OptiSpark"-tändning. Motorn fanns i olika utföranden i modeller som Corvette, Camaro, Firebird och polisbilar.

Chevrolet 350 CI LS1 (5.7L) 1997-2004

Chevrolet 350 LS1 är en 5,7-liters V8-motor helt i aluminium från den tredje generationen av GMs small-block V8-motorer, producerad mellan 1997 och 2004. Det var en renodlad design som debuterade i 1997 års C5 Corvette och användes även i 1998-2002 års Chevrolet Camaro/Pontiac Firebird och 2004 års Pontiac GTO. Viktiga funktioner inkluderar ett djupt aluminiumblock, sexbultade huvudkåpor och tändspole nära tändstiftet, vilket resulterade i högre prestanda än sina föregångare och levererade runt 350 hästkrafter.

Chevrolet 379 CI diesel (6.2L) 1982-1993

Chevrolet 379 6,2-liters diesel V8, är mest känd som GMs “Detroit Diesel” som först introducerades av General Motors 1982. Motorn, som utvecklades i samarbete med GM:s dotterbolag Detroit Diesel och tillverkade fram till 1993. Denna motor var ursprungligen en icke-turbodiesel som utvecklades av GM och Detroit Diesel och användes främst i deras Suburban och C/K pickupper och förekom också i vissa husbilar.

Motorn var även standard på AM Generals militära HMMWV, den civila Hummer H1 och GM:s militära Commercial Utility Cargo Vehicle från 1980-talet.

Chevrolet 395 CI diesel (6.5L) 1992-2000

Chevrolet 395 6.5L diesel V8 motorn introducerades 1992 och producerades av General Motors tillsammans med Detroit Diesel och ersatte den tidigare 6.2L-dieseln. Den var känd för att vara ett populärt val för pickuper, men fick också kritik från både mekaniker och dieselfantaster, främst på grund av sin komplexitet. Motorn användes i många av GMs pickuper, tex. C/K 1500, 2500 och 3500 och fanns både med och utan turbo, med en effekt på 180-220 hästkrafter beroende på konfiguration. Den tillverkades fram till 2000 och ersattes därefter av Duramax-linjen runt 2002.

Chevrolet 400 CI (6.6L) 1970-1980

Chevrolet 400 var en small-block V8-motor som producerades mellan 1970 och 1980. Den användes i personbilar som Impala och Chevelle fram till 1976 och i pickuper fram till 1980. Motorn var känd för sin starka vridmoment tack vare sin långa slaglängd och hade en större borrning jämfört med andra small-block-motorer.

Ford 281 CI (4.6L)

Ford 281 är en familj av V8-motorer, kända som "Modular" och "Triton," som är designade för att passa en rad olika fordon, från pickuper och sedaner till sportbilar. Motorn har en slagvolym på 4,6 liter och fanns i olika utföranden, inklusive 2-ventil (SOHC), 3-ventil (SOHC) och 4-ventil (DOHC), samt med både gjutjärns- och aluminiumblock. Beroende på utförande har motorerna mellan 305 till 320 hk.

Ford 289 CI (4.7L) 1963-1968

Ford 289 CI (4.7L) är en V8-motor som introducerades 1963 och var en populär motor i Ford-bilar mellan 1963 och 1968. Den var känd för att vara Fords “bas-V8” för fullstora bilar under den perioden och erbjöds i olika effektnivåer, från cirka 271 till 306 hästkrafter, beroende på konfiguration. Motorn ersatte 260-motorn och hade en cylinderdiameter på 101,6 mm och en slaglängd på 7,4 cm.

Ford 302 CI (5.0L) 1968-1995

Ford 302 CI (5.0L), som producerades mellan 1968 och 1995, var en populär V8-motor som utvecklades från 289-motorn. Motorn fanns ursprungligen med förgasare och producerade mellan ca 120-220 hk, men genomgick en utveckling där den fick bränsleinsprutning med gasreglage (throttle-body fuel injection) från och med 1980, vilket blev standard 1983. Denna motor har använts i en mängd olika Ford-, Mercury- och Lincoln-modeller, inklusive Mustang, F-series, Explorer och Grand Marquis.

Ford 330 CI (5.4L)

Ford 330 på 5,4 liter och är känd för att vara en V8-motor i Fords "Modular" familj. Den användes i olika Ford-fordon, bland annat i vissa lastbilar och i "Super Duty"-serien. Ford 5.4L Triton är en robust motor som kan hålla länge med rätt underhåll, men vissa ägare har rapporterat problem med tändstift och kamkedjekomponenter på vissa årsmodeller.

Ford 351 CI (5.8L) 1969-1995

Ford 351 är en serie V8-motorer som tillverkades av Ford mellan 1969 och 1995 och användes i en mängd olika fordon, inklusive Ford Mustang, F-Series och Mercury-modeller. Motorn fanns i olika varianter under dessa år, som tex. 351 Windsor, 351 Cleveland och 351 Modified (M), från tidiga 2-bultiga block till senare 4-bultiga motorer som hade förbättrade topplock och insug.

Ford 400 CI (6.6L) 1970-1982

Ford 400 var en 6,6-liters V8-motor som introducerades 1971 och producerades till 1982, främst för lastbilar. Motorn var baserad på 351 Cleveland men hade en längre slaglängd, vilket gav högt vridmoment vid låga varvtal och gjorde den idealisk för tunga applikationer som bogsering. En intressant detalj är att den tekniskt var en smallblock men delade transmissionssidan med Ford 429/460 big block-motorer.

Ford 415 CI (6.8L)

Ford 415 är en V10 Triton-motor som har använts i många tunga Ford-fordon, som Ford Super Duty-pickuper och husbilar, från slutet av 1990-talet. Motorn är känd för sitt höga vridmoment, vilket gör den utmärkt för att dra tunga laster, och har genomgått uppdateringar, som att gå från 2-ventiler till 3-ventiler för att öka effekten.

Ford 429 CI (7.0L) 1968-1997

Ford 429 är en motorserie som producerades 1968–1997, känd för att vara Fords högpresterande V8-motor i den så kallade 385-serien. Den ersatte 427:an 1968 och tillverkades i olika versioner som den prestigefyllda Boss 429 (1969–1970), som var en homologerad motor för NASCAR, och Cobra Jet. Även om produktionen av själva 429-motorn avslutades tidigare, fortsatte dess produktion och användning i olika modeller, inklusive pickuper, fram till 1997, med efterföljande förbättringar.

Ford 460 CI (7.5L) 1968-1997

Ford 460 var en stor V8-motor som producerades mellan 1968 och 1997, känd för sitt starka vridmoment vid låga varvtal. Den fanns i lyxbilar, pickuper (främst F-serien och E-serien) och som marinmotor. Motorn fick bränsleinsprutning 1988, vilket förbättrade både prestanda och bränsleekonomi, innan den ersattes av V10-motorn efter 1997.

Jeep V6 & V8 motorer

Motorerna till Jeep har tillverkats av flera företag genom historien, bland annat AMC under 1970-talet, och Chrysler som tillverkade den berömda Pentastar V6-motorn. Idag tillverkas vissa motorer som Fiat Powertrain, Daimler AG och Volkswagen AG i samarbete med Fiat Chrysler Automobiles (som nu är en del av Stellantis).

Tidigare tillverkare:

American Motors (AMC): Tillverkade motorer för Jeep under 1970-talet, inklusive den 2,5-liters fyrcylindriga motorn som användes i Jeep YJ.

Nuvarande och samarbetande tillverkare:

Chrysler: Använde sina egna motorer som den 3,8-liters V6:an i tidiga JK Wrangler-modeller, innan de introducerade Pentastar-motorn.

GM: Använde en fyrcylindrig motor som kallades "GM 151 Iron Duke" i tidigare Jeep-modeller.

Willys Motors: Tillverkade motorer för äldre modeller som CJ-5 och FC-lastbilarna, bland annat en fyrcylindrig F-huvudmotor och en sexcylindrig L-huvudmotor.

Stellantis (tidigare FCA): Äger Jeep och har ett samarbete med flera företag för att tillverka moderna motorer.

Fiat Powertrain: Tillverkar bland annat CRD-motorer för Jeep.

Daimler AG: Tillverkar motorer för Jeep.

Volkswagen AG: Samarbetar med Stellantis för att tillverka motorer till vissa Jeep-modeller.

Mopar 331 CI (5.4L) 1951-1955

Mopar 331 CID Hemi, introducerad 1951 och producerad fram till 1955, var en revolutionerande V8-motor för sin tid, känd som "FirePower"-motorn. Den hade unika halvklotformade förbränningskamrar som förbättrade luftflöde och kraft, med initiala versioner som producerade 180 hästkrafter och senare 1955-modeller som nådde upp till 300 hästkrafter i högpresterande Chrysler 300. Denna motor användes i olika Chrysler-, Dodge- och DeSoto-fordon och markerade början på Chryslers prestandadominans med Hemi-motorn.

Mopar 354 CI (5.8L) 1956-1959

Mopar 354 Hemi-motorn introducerades 1956 och producerades fram till 1959 i olika Chrysler-modeller som New Yorker och högpresterande 300B. Den var en utveckling av den tidigare 331 Hemi, med en större 3,94-tums borrning, och fanns i versioner från 280 till 355 hästkrafter. Denna motor var känd för sin robusta konstruktion och var populär i prestandaapplikationer.

Mopar 361 CI (5.9L) 1959-1964

Mopar 361 var en av Chryslers "B"-serie av V8-motorer med "big block", introducerades 1958 och var populära i modellerna mellan 1959-1964. Den användes i olika bilar och pickuper, med prestanda som varierade beroende på tillämpning, från en standard 2-cylinders förgasare för pickuper till högpresterande versioner som 305 hk "Golden Commando" för Plymouth. Viktiga egenskaper inkluderar en 4,125-tums borrning och 3,375-tums slaglängd, en "low-deck" blockdesign och potential för hög prestanda med uppgraderingar som en fyrcylindrig förgasare.

Mopar 383 CI (6.3L) 1959-1971

Mopar 383 CI är en Chrysler B-serie big-block V8-motor som tillverkades mellan 1959 och 1971 och är känd för sin mångsidighet och en bra balans mellan lågvarvsvridmoment och högvarvsförmåga. Den användes i en mängd olika fordon, från vardagssedaner och polisbilar till populära muskelbilar som Dodge Charger och Plymouth Road Runner. En högpresterande version, 383 Magnum, var populär i muskelbilar, men motorn fanns också i mildare tvåcylindriga konfigurationer. Den var en favorit för sitt låga vridmoment, sin tillförlitlighet och sin anpassningsförmåga för både gata och för strip.

Mopar 413 CI (6.8L) 1959-1965

Mopar 413 V8-motorn var en bigblock-motor med stor slagvolym som introducerades 1959 och producerades fram till 1965. Det var en högvridmotor som kom i standard- och högpresterande "Max Wedge"-versioner för modeller som Chrysler New Yorker, Dodge Polara och Plymouth Belvedere. Motorn hade en "Wedge"-förbränningskammardesign och ett starkt RB-block, vilket ledde till dess användning i prestandaapplikationer som dragracing.

Mopar 426 CI (7.0L) 1959-1964

Mopar 426 var två distinkta "Max Wedge" V8-motorer som utvecklats för racing, 426 "Max Wedge" och den senare 426 "Hemi". 426 Max Wedge producerades 1963-1964 som en utveckling av 413, medan den ikoniska 426 Hemi debuterade på NASCAR-banan 1964 och blev tillgänglig för allmänheten 1966, och dominerade både gata och bana och levererade upp till 425 hk med ett kompressionsförhållande på 12,5:1.

Mopar Big Block 1958-1979

Mopar Big Blocks från 1958–1979 var en familj av V8-motorer inklusive B-serien (350, 361, 383, 400 kubiktum) och RB-serien (383, 413, 426 Wedge, 440 kubiktum). B-serien debuterade 1958, följt kort därefter av RB-serien som hade längre slaglängd och större slagvolym. Under denna epok utvecklades legendariska motorer som 440 och den berömda 426 Hemi, som var en prestandavariant av RB-motorn, även om 426 Hemi tillverkades mellan 1964-1971.

Mopar Small Block 1967-2002

Mopar Small Block tillverkades mellan 1967-2002 och var en V8-familj till Chrysler/Dodge/Plymouth, främst LA-serien (273, 318, 340, 360) och senare Magnum-serien som började tillverkas 1991. Dessa motorer är kända för att vara relativt smala och lätta, med en fördelare placerad bak.

Oldsmobile 260 CI (4.3L) 1975-1977

Oldsmobile 260 V8-motorerna erbjöds mellan 1975-1977, främst som basmotor i fordon som Cutlass och Omega, och producerade cirka 110 hästkrafter. Den var känd för att vara ett ekonomiskt alternativ under en tid då amerikanska bilar övergick till mindre, mer bränsleeffektiva motorer. En sällsynt femväxlad manuell växellåda var ett tillgängligt alternativ med 260 V8 i modellerna 1976-1977, men motorn ansågs allmänt vara undermotoriserad för bilens storlek.

Oldsmobile 330 CI (5.4L) 1963-1967

Oldsmobile 330 V8-motorn var ett populärt val för Cutlass och andra medelstora Oldsmobile-modeller mellan 1963 till 1967. Den fanns tillgänglig med olika hästkrafter, en lågkompressionsversion producerade 250-310 hästkrafter och en högkompressionsversion producerade 320 hästkrafter, och den kom med antingen en två- eller fyrcylindrig förgasare. Motorn fanns också tillgänglig med en mängd olika växellådor, inklusive en tvåväxlad eller treväxlad automatlåda.

Oldsmobile 350 CI (5.7L) 1968-1980

Oldsmobile 350 CID V8-motorn, som producerades mellan 1968 och 1980, var en unik och robust small-block-motor som skilde sig från GMs andra 350-modeller. Känd som "Rocket 350" hade den en borrning och slaglängd på 4,057" gånger 3,385". Hästkrafterna varierade avsevärt under produktionsperioden, med högkompressionsversioner under de första åren som producerade upp till 325 hk, medan senare versioner justerades för att uppfylla utsläpps- och bränsleekonomistandarder.

Oldsmobile 400 CI (6.6L) 1965-1969

Oldsmobile 400 CI V8-motorn var ett framträdande inslag i 442-modellserien från 1965 till 1969, känd för att leverera kraftfulla prestanda. Denna Big-block introducerades 1965 och ersatte den mindre 330 V8:an. Den hade funktioner som en fyrcylindrig förgasare och en borrning på 4 tum och en slaglängd på 3,975 tum, där tidiga modeller (före 1968) använde en smidd vevaxel i stål. Den kombinerades med olika transmissionsalternativ och var hjärtat i en muskelbil som blandade hög prestanda med exklusiva funktioner och förekom på modeller som 442 och Cutlass.

Oldsmobile 403 CI (6.6L) 1977-1979

Oldsmobile 403 producerad mellan 1977 och 1979, var en 6,6-liters V8-motor som användes i olika GM-fordon, inklusive Oldsmobiles, Buicks och Pontiacs, som Trans Am, från 1977-1979. Det var en "Oversquare"-motor känd för starkt vridmoment vid låga varvtal men hade begränsad prestanda vid höga varvtal på grund av sina 180-190 hästkrafter. Trots sitt rykte om sig att vara "slug" i vissa biltidningar, tyckte många förare att den var en kraftfull och effektiv originalmotor, särskilt i kombination med en lämplig utväxling bak.